OpenAIs stora genombrott under 2023 var till stor del en fråga om att de tillgängliggjorde en tillräckligt kompetent språkmodell i ett lättanvänt gränssnitt. Men nu ett år senare så är jag konstant irriterad på de enorma bristerna i det gränssnittet, särskilt för skolans del. Här är några tankar om hur ett gränssnitt borde se ut – med brasklappen att jag är en enskild person (med viss kompetens och erfarenhet inom såväl AI som UX och didaktik) som mest spottar ur mig tankar.

Först och främst: Vi vet inte ännu riktigt vilka roller AI kommer att spela i undervisning och lärande, och därmed finns det stora osäkerheter kring hur gränssnittet bör designas – men vi bör kunna ta fram en del grundläggande principer och idéer.

För det första så måste ett gränssnitt för AI i utbildning kunna separera på olika roller i systemet. Elever och lärare har olika roller i lärandesituationen, och olika behov i gränssnittet för AI om AI ska kunna fungera medierande i lärandet. I det gränssnitt jag själv snickrade ihop för att testa under hösten gav jag lärare möjligheten att definiera chatbottar som sedan dök upp som alternativ för eleverna. I praktiken fungerade det ungefär som OpenAIs GPT:er, eller vad som ofta benämns som agenter. Jag använder agenter i den här texten framöver. Jag tänker nog att det kommer behövas flera lager och möjligheter:

• Centralt konfigurerade agenter (admin-roll, eller roll mellan admin och lärare) som kommer upp automatiskt till lärare och/eller elever.
• Lärarkonfigurerade agenter, antingen från scratch, eller utvecklade varianter av de centralt konfigurerade.
• Elevkonfigurerade agenter.

Notera att ytterligare roller behövs. Specialpedagoger har vissa behov, skolbibliotekarier andra och skolledare ytterligare andra.

Samtliga dessa bör kunna konfigureras på olika sätt med systemprompter (egenskrivna eller från ett bibliotek), temperatur (eventuellt annat också, åtminstone på admin-nivå, och ges tillgång till resurser på något sätt. Som lärare kanske jag vill skapa en agent som har tillgång till en viss uppsättning texter och hänvisar till just de texterna när eleverna använder den agenten. Lärare bör också kunna konfigurera modaliteter för AI.

I förlängningen kan jag tänka mig att konfigurationer även kan använda sig av olika adapters till AI-modeller (typ LORA/QLORA).

Gränssnitt bör byggas för att kunna använda olika AI-modeller, inte bara modeller från enskild leverantör.

AI möjliggör undervisning på sätt som tidigare inte varit möjligt, men en risk som kommit upp i kommunikation med lärare är riskerna att lärare tappar kontroll, och att det blir svårt att veta vad eleverna kan. Därmed finns det också en poäng i att lärare ska kunna skapa agenter där de sedan får tillgång till hela interaktionen – till exempel kanske eleverna genomfört en uppgift under lektion i form av en AI-interaktion, och denna interaktion kan ge läraren värdefull information om elevens kunskaper. Utöver tillgång till hela interaktionen, kan en så konfigurerad uppgift ge en AI-genererad sammanfattande analys av elevens kunskaper och kunskapsluckor, samt en aggregerad sådan analys på gruppnivå. Kvalitet på sådana analyser måste givetvis undersökas närmre, och konsekvenser av undervisning med ett sådant förfarande likaså.

Det är dock viktigt, särskilt med tanke på att en fördel som elever ser med AI är just möjligheten att kunna ställa frågor och kommunicera utan att behöva känna sig dum eller bedömd, att det är tydligt för att inte säga övertydligt vilka interaktioner som läraren kan se och inte. Standard för den kommunikation som elever har med AI bör vara att den är individuell, säker och inte tillgänglig för någon annan än eleven själv. Möjligtvis kan anonymiserad data på aggregerad nivå analyseras, men ingen data ska användas för t.ex. träning av AI-modeller utan explicit medgivande.

Detta tror jag är kärnan i hur vi behöver designa gränssnitt för undervisning. Utöver detta tillkommer en rad saker som bör finnas för individen, som

• att konversationer sparas,
• att kunna anpassa efter egna behov,
• att kunna ha en lättillgänglig chat där saker automatiskt INTE sparas (av såväl integritetsskäl som att man ganska ofta har en snabb fråga som man inte vill ska ta upp utrymme i sitt bibliotek av chattrådar),
• möjlighet att sortera och tagga sina konversationer för att lättare hitta bland dem,
• sökfunktion, och
• möjlighet att låta AI hänvisa tillbaka till tidigare samtal och annan information som den ges tillgång till via t.ex. integrationer med läromedel, lärplattform, frånvarosystem och dylikt. ("Hej, det ser ut som du missade programmeringslektionen igår – vill du ha hjälp att komma ikapp?")
• Vissa dokument kanske kan kopplas automatiskt beroende på kurs/ämne – som kursplan från skolverket t.ex.

Och så tillgänglighet (WCAG m.m.). Det borde vara självklart, men slarvas ofta med.

En av de centralt konfigurerade agenterna som också ska kunna modifieras på olika sätt, ska kanske vara en sort allmän personlig AI-assistent som hjälper och stöttar såväl lärare som elever att få ihop skolvardagen. I den bästa av världar skulle den, åtminstone på sikt, kunna använda sig automatiskt av olika, specialiserade modeller.

I förlängningen skulle jag sedan vilja se integration mellan olika tekniker. Generativ AI kan vara omedelbart hjälpsamt inom skola, men jag tror att det kan kompletteras med IoT, Learning Analytics och gammal hederlig statistisk analys och visualisering för att än bättre kunna informera skolans praktiker.

Vad har jag missat? Vad vill du se i ett gränssnitt för AI i skolan?