Det senaste åren har det pratats en del om AI-litteracitet, och vikten av att vi nu när AI blir en alltmer integrerad del av vår verklighet också lär oss, och lär elever, de grundläggande förmågor som krävs för att förstå och kunna hantera AI. UNESCO jobbar på ett ramverk för AI-litteracitet, det finns ett ramverk kring ”Five Big Questions” om AI, ett annat ramverk baserat på en stor mängd forskningslitteratur, och fler därtill. AI-litteracitet är och blir alltmer viktigt att utveckla för samhällsmedborgare och elever och det är en fråga som inte kan vänta, men i samtal om AI-litteracitet finns det en mammut i rummet som vi bör lyfta: Hur ser datorlitteraciteten och datalitteraciteten ut?

Datorkunskap

Just nu befinner vi oss i en situation i svensk skola där det pratas om att digitaliseringen gått för långt, att vi har överdigitaliserat skolan och att detta är en faktor i de problem som vi ser i elevers kunskapsutveckling. Jag håller itne riktigt med i tolkningen – snarare anser jag att det som hänt är att vi fört in digitala medel i skolan utan att digitalisera särskilt mycket allt. Framför allt har vi satt digital teknik i händerna på elever och lärare med problem som:

1. Tekniken är inte anpassad för en utbildningsverksamhet
2. De plattformar och verktyg som vi har tillgång till är inte utformade med en didaktisk praktik i centrum.
3. Beslut om vilka digitala verktyg som kan köps in / kan användas tas ofta långt över lärarnas huvuden med väldigt lite möjlighet till inflytande.
4. Lärare har en pressad arbetssituation och får väldigt lite tid och stöd i att ta till sig den teknik som erbjuds eller tvingas på dem.
5. Vi ger eleverna digitala verktyg men vi lär dem inte använda dem.

Under alla mina år som lärare har jag ofta förtvivlats över bristen på grundläggande datorkunskap hos eleverna. Många elever när de kommer till gymnasiet saknar förståelse för hur en dator fungerar, vad som är rimligt att tro att en dator ska kunna göra, vad som sker i den egna datorn eller mobiltelefonen och vad som sker på servrar någon annanstans, hur man söker på en hemsida, var filer hamnar som man laddar ner, vad en zipfil är, hur man navigerar i programvara.

Datorn är ett fantastiskt redskap, och det är redskap som vi använder dagligen i såväl privatliv som arbetsliv och skola – men vi har skapat ett utbildningssystem där vi inte lär ut ett av de viktigaste redskapen som vi har. Vi lär inte ut hur datorn fungerar eller används. Vi lär inte ut vad skillanden är att läsa på skärm och på papper, och strategier för att läsa och anteckna på dator för att kompensera för de ovanor som vi lagt oss till med och som kan vara hinder. Vi lär inte ut basal felsökning och felhantering av datorer.

En grundläggande förståelse för datorns funktion är central i dagens samhälle. Vi har haft försök att få in datorkunskap på olika sätt integerat i skolans andra ämnen, liksom sedan gjordes med programmering – med ganska dåliga resultat som jag ser det.

Datakunskap

Nästa problem som jag har i detta är avsaknaden av datakunskap. Data beskrivs nu som det nya guldet, eller den nya oljan. Data är det du betalar med när tjänster är gratis. Data är det som all artificiell intelligens bygger på, och ju mer och bättre data, desto bättre AI är möjligt. Men utbildningssektorn ligger efter vad gäller data, på flera plan. Vi har sällan kontroll över den data som genereras i våra system – vi äger den ofta inte ens själva, utan skulle behöva köpa tillbaka den från det företag som kontrollerar data som vi själva genererat.

Likväl som vi inte lyckats undervisa i datorkunskap, så finns det stora brister i skolans undervisning i datakunskap, i att lära eleverna vad data är, hur man kan arbeta med data, tolka data, bygga med data.

Utan datorkunskap och datakunskap, kommer det vara väldigt svårt att lära bygga gedigen förståelse hos eleverna för AI.

Räcker Teknikämnet till?

Jag vet inte riktigt hur det här problemet ska lösas, men jag börjar luta mot att vi kanske skulle behöva ett nytt kärnämne i skolan – ett ämne med syfta att eleverna ska utveckla digital litteracitet, inkluderade dator-, data- och AI-litteracitet. Det betyder inte att inte andra ämnen också kommer behöva ta delar av detta, men på samma sätt som vi har svenska och matematik som egna ämnen samtidigt som vi skriver, talar och räknar även i andra ämnen, så kan vi behöva ett ämne som bygger långsiktig kompetens för den digitala världen som vi nu lever i. Visst har vi ämnet Teknik som innehåller delar av detta, men teknikämnet är idag extremt brett, och det blir svårt att hinna med en gedigen grund i den digitala tekniken när det bara är en liten punkt bland allt annat som också ska med. Stoffträngsel är förstås inget nytt i skolans värld, men inte desto mindre måste det adresseras. Behöver vi ett nytt ämne vid sidan av teknikämnet, som kan fokusera på att bygga dessa litteraciteter?